Att identifiera en GM automatlåda
I vår Camaro från 1968 sitter det en TH350, sannolikt eftermonterad eftersom lådan kom i Camaro först 1969 – även om det lär ha monterats en förhandsserie i Camaron 1968. Som vi tidigare har identifierat av VIN-koden lär bilen ursprungligen ha byggts med en L6-motor och då hade den tvåstegs Powergliden varit enda valet. Det är därför troligt att även lådan byttes ut i samband med motorbytet.
Under åren 1967–1969 erbjöds Chevrolet Camaro med flera olika automatlådor, beroende på motoralternativ och prestandanivå. De tre vanligaste var Powerglide, Turbo-Hydramatic 350 och Turbo-Hydramatic 400 – var och en med sin egen karaktär och målgrupp.
Identifiering av automatlådor via koder och gjutnummer
Varje GM-automatlåda har både instansade koder och gjutnummer som avslöjar modell, tillverkningsår och ursprung. Dessa sitter oftast på växellådshuset eller oljetråget.
⚙️ Powerglide
- Instansad kod: På en liten aluminiumplåt eller stämplad på höger sida av huset, nära växelfästet.
Exempel:C7P09(C = Chevrolet, 7 = 1967, P = Powerglide, 09 = tillverkningsdag). - Gjutnummer: Gjutet i bakhuset eller på sidan nära oljetråget.
- Typiskt kännetecken: 14 bultar i tråget, rektangulär form utan vinklar.
⚙️ TH350
- Instansad kod: Finns på en planslipad yta på vänster sida (förarsidan) nära växellådans främre del.
Koden innehåller en bokstav för tillverkningsfabrik och en datumkod.
Exempel:9KCD12345→ (9 = 1969, KC = fabriksbeteckning, D = dag). - Gjutnummer: På höger sida av huset eller vid oljetrågets kant.
- Typiskt kännetecken: 13 bultar i tråget, nästan fyrkantig form med ett hörn avskuret.
⚙️ TH400
- Instansad kod: Stämplad på vänster sida fram, ovanför oljetråget, ofta på en planslipad flik.
Exempel:68-CH-12345→ (68 = år, CH = Chevy, serienummer). - Gjutnummer: Gjutet på höger sida av huvudhuset samt på oljetrågets kant.
- Typiskt kännetecken: 13 bultar i tråget, tråget har en tydlig ”J”-form.
⚙️ Powerglide
Powerglide var en enkel 2-växlad automat, ursprungligen framtagen redan på 1950-talet. Den användes i Camaros med sexcylindriga motorer (230 & 250 cu in) samt de mindre V8-alternativen (307, 327 och 350).
Lådan var känd för sin pålitlighet och mjuka växlingar men erbjöd inte särskilt sportig prestanda. Trots att den började kännas föråldrad behölls den hela vägen till 1969 som ett billigare alternativ.
⚙️ Turbo-Hydramatic 350 (TH350)
Till modellåret 1969 introducerades den nya 3-växlade TH350. Den kompletterade Powerglide och blev snabbt populär i bilar med 350 V8 och andra småblocksmotorer.
TH350 erbjöd snabbare och mer responsiva växlingar samt bättre bränsleeffektivitet. Den kom att bli standardlådan i många prestanda-Camaros under 1970-talet.
⚙️ Turbo-Hydramatic 400 (TH400)
För de kraftfullaste modellerna, främst SS396 och senare COPO 427, användes den robusta TH400 – en 3-växlad automat utvecklad för höga vridmoment. Den introducerades redan i 1967 års Camaro och kändes igen på sin elektriska kickdown och karakteristiskt bestämda växlingar.
TH400 var byggd för att tåla tuff körning och blev snabbt legendarisk för sin hållbarhet.
| Växellåda | År i Camaro | Antal växlar | Motorer | Kommentar / Användning |
|---|---|---|---|---|
| Powerglide | 1967–1969 | 2 | 230 & 250 cu in (L6), 307 V8, 327 V8, 350 V8 | Enkel och pålitlig 2-växlad automat. Vanlig på standardmodeller och små V8:or. Fanns kvar även 1969 som basalternativ. |
| TH350 (Turbo-Hydramatic 350) | 1969 | 3 | 307 V8, 327 V8, 350 V8 | Ny 3-växlad automat som kompletterade Powerglide 1969. Snabbare växlingar och bättre prestanda. |
| TH400 (Turbo-Hydramatic 400) | 1967–1969 | 3 | 396 V8 (SS396), 427 V8 (COPO) | Kraftig 3-växlad automat för big block. Elektrisk kickdown och mycket hög hållfasthet. |
På automatlådans tråg mot passagerarsidan finns denna kod instämplad: B7H03D. Det står för
• B = Cleveland TH350
• 7 = 19X7
• H = Juni
• 3 = Den tredje
• D = Dagskift (N = nattskift)
🟦 Powerglide (2-växlad)
Period: 1950-talet–tidigt 1970-tal
Identifiering:
- Endast två växlar framåt.
- Oljetråget är rektangulärt med 14 bultar (utan vinklar eller utskott).
- Huset är smalare och enklare än senare lådor.
- Inget rundat “klockhus” utan mer kantig övergång mot växellådshuset.
- Finns både som aluminium (senare) och gjutjärn (tidiga versioner).
- Växellådskoden sitter ofta på en liten metallbricka på sidan av huset.
🟧 Turbo-Hydramatic 350 (TH350, 3-växlad)
Period: 1969–1980-tal
Identifiering:
- Tre växlar framåt.
- Oljetråg med 13 bultar och nästan kvadratisk form men med ett hörn avskuret.
- Längre och något bredare än Powerglide men mindre än TH400.
- Har en kabelanslutning (kickdown-kabel) till förgasaren – TH400 använder istället elanslutning.
- På höger sida (passagerarsidan) finns en rund inspektionsplugg nära bakre delen.
🟥 Turbo-Hydramatic 400 (TH400, 3-växlad)
Period: 1964–tidigt 1980-tal
Identifiering:
- Tre växlar, kraftigare byggd.
- Oljetråg med 13 bultar men form som ett oregelbundet “J” – tydlig skillnad mot TH350.
- Ingen kickdown-kabel – har istället en elektrisk kontakt för “detent switch” (kickdown-solenoid).
- Bakre delen av huset är större och rundare, särskilt vid utgående axeln.
- På vänster sida finns ofta en gjuten rund “bula” i huset.
- Väldigt robust, ofta använd i big block-bilar (396, 427, 454).